M

Mer att läsa:
Huvudsidan

Fiktion:
Ramberättelse
Kärlek och sex
Livet
Döden
Familj
Verkligheten

Funktion:
Vi och dom

Spelad Kärlek
Roller
Husen

Info:
Tidsplan
Nyheter
Kontakt
Anmälan
Forum

Mellan himmel och hav

Livet

Uppvaknandet
Blomningen
Klokskapen

Uppvaknandet
I livet, liksom i döden finns det tre steg. De i livet är uppvaknandet, blomningen och klokskapen. Uppvaknandet är att jämföra med barndom. En uppvaknande är inte helt ansvarig och det är alltid huset den tillhör som bär ansvaret om något går fel. Enkelt uttryckt är man barn tills man övergått i blomning och detta sker först när man gifter sig.
Det finns få grader i uppvaknandet. När barnet föds smörjs det och renas med havsvatten och ljus. Detta är för att få bort alla minnen av det tidigare livet så att anden kan leva helt obefläckat denna nya dag och natt. Detta är den första transitionsriten.

När barnet är ungefär tolv år fastställs vilket solti det har. Detta är den andra transitionsriten som görs. Den sker efter att barnet varit hos sunnivorna i ungefär en vecka och där fått sitta med i ritualer och lekar. Soltid-veckan är en mycket stor händelse i livet och de flesta förändras för alltid av den. Ofta har man ju redan innan veckan en ganska god uppfattning om barnets soltid men under veckan skådar sunnivorna djupt ner i ens ande och frågar den frågor som den inte alltid vill svara på. För en del är detta mycket smärtsamt och för andra är det det bästa de varit med om.

Det finns inget som egentligen motsvarar ungdomen. Efter att man gått igenom soltid-veckan är man inte längre bara föräldrafamiljens ensak utan man är ett barn i huset. Man förväntas hjälpa till men man förväntas inte kunna ta ansvar. Man blir behandlad som ett barn till det att man gifter sig. Detta kan tidigast ske när man fyllt 20.

Blomningen
Äktenskapet är nästa stora transition. Det markerar inte bara övergången från uppvaknandet till blomning utan också att man nu förmår att ta ansvar både för sig själv och för andra. Inget äktenskap är lätt att arrangera. Primärt ska fyra personer känna så mycket för varandra att de förmår att dela allt med varandra i resten av sitt andedygn. Skilsmässor förekommer inte och inte heller döden upplöser de äktenskapliga banden. Endast sömnen kan göra det men det antas också att det finns andar som kommer tillbaka till varandra i dygn efter dygn. Ibland underlättas processen av att två redan etablerade par hittar varandra och bestämmer sig för att leva ihop men oftare arrangeras det från start. Det är också sällan som alla i ett äktenskap kommer från samma bosättning. Eftersom bosättningarna handlar mycket med varandra är kontakterna inom varje grupp av bosättningar täta.

Själva ritualen är en gestaltning av hur månarna, solen, himlen och havet gifter sig för att föda landet. Den föregås ofta av intensiva förhandlingar in i det sista men också av mycket festande. Havet spelar en viktig roll för ceremonin. När havet lämnar bosättningen skulle det vara mycket otursamt att ingå någon sorts avtal och ett äktenskap är helt otänkbart. Den mest gynnsamma tiden är just när havet vänder tillbaka, ju kraftigare desto bättre. Självfallet kan det dock vara vanskligt att vänta på detta eftersom ögonblicket är ganska kort och man kan få vänta i veckor. De flesta kallar därför ihop till bröllop när havet har vänt och själva ceremonin hålls då ett par dagar in i återvändandet.

De som inte ingår äktenskap fortsätter att betraktas som barn oavsett hur gamla de är. Det är inte vanligt, men det händer, att även andra personer än sunnivorna aldrig gifter sig. De brukar då bli någon slags narrar. De underhåller och inte sällan blir de musiker. Även om sunnivorna inte heller gifter sig räknas de inte riktigt som barn. De har snarare gått direkt till klokskapen utan att passera blomningen. Det finns dock många likheter mellan de icke blommande och sunnivorna. Gränsen mellan narren och den kloka är tunn. De icke blommande brukar ofta vara en del av sunnivornas arbete.

Klokskapen
När barnen nått blomningsbar ålder och förändringarna i makarnas kroppar har börjat bli tydliga börjar det bli dags att övergå till klokskapen. Beroende på hur äktenskapet är ordnat kan detta ske individvis eller för ett helt äktenskap samtidigt. Det senare är dock ovanligt. Detta är en ritual där man får möta sin död och se något av det som ligger bortom den. Under denna tid finns man till för huset så som huset fanns till för en själv när man var i uppvaknande och blomning. De flesta förstaäktenskap (de som leder husen) består av människor som inte längre är upptagna med sin egen blomning.